Efter att nyligen sett om filmen Döda Poeters Sällskap känner jag en återvunnen kärlek till poesin och romantikerna. Livet ska levas ordentligt, lev idag, vänta inte till imorgon. Våga tro på romantiken. Det här är en gammal reflektion och ett tidsdokument från en tidigare period av mitt liv där min röst inte var vad den är idag. Det var en tid där jag för första gången i mitt liv utvecklade vågade tro på min egen förmåga och min egen röst. Jag var arg på mig själv för att jag hela livet varit en sån rädd liten fegis. Rädd för mig själv och vad jag kan och kunnat bli. Walden hjälpte mig att se livet är vad jag själv gör det till. Henry David Thoureau och lite Ayn Rand, en bra kombination för unga män och kvinnor på jakt efter självförtroende och mod. När jag läser igenom vad jag en gång skrivit vet jag inte om det är skrivet utifrån kärlek eller hat. Troligtvis en mix. En kombination av mörker och ljus, kärlek och hat, håll till godo.
”Public opinion is a weak tyrant compared with our own private opinion. What a man thinks of himself, that it is which determines, or rather indicates, his fate.”
För att hitta vårt eget självförtroende krävs det att vi är säkra i våra tankar. Vi måste ha övertygelsen att det vi vet och det vi säger är vad vi tror på. Att vi litar på vår egen förmåga att avgöra rätt och fel. Att vi handlar utefter vad vi själva tycker före vad vi tror att andra vill att vi ska tycka. Det är ett självbedrägeri, det är en lögn. När vi ljuger gör vi oss själva till slavar, slavar till att bibehålla en falsk verklighet. Det är vad Sartre kallade ”bad faith”, att vi under press från andra adopterar falska värden i förhoppningen om att passa in. I förhoppningen att passa in ger oss självförtroende. Vi överger vår egen övertygelse och våra egna värderingar och tankar till förmån för gruppen. Vi blir konsumenter av tankar istället för skapare av tankar.
Gillar vi inte oss själva spelar det ingen roll vad någon annan tycker. Det spelar ingen roll hur många likes vi får på social media om det kommer på bekostnaden av våra värderingar och vår övertygelse. Om vi väljer att handla utefter vad andra tycker och tänker om oss kommer vi aldrig leva att autentiskt liv, och vi kommer heller aldrig bygga upp självförtroende.
Det kommer hindra oss från att säga och stå upp för vad vi tror är rätt, det kommer hindra oss från att säga ifrån när något är fel, det gör oss i slutändan till slavar. En slav låter någon annan kontrollera dennes tankar. Vi är fria så länge vi är i kontroll över våra egna tankar. Tar vi kontroll över våra tankar tar vi kontroll över vår frihet, tar vi kontroll över vår frihet tar vi kontroll över våra liv.
”Cogito ergo sum”, ”Jag tänker, alltså existerar jag.” Den enda som kan bekräfta din existens är du själv. Att lära sig stå emot vad gruppen tycker är vad som bygger självförtroende, att lära dig ”to stand up and yell bullshit” oavsett om andra applåderar, att vara övertygad om att din hjärna är kapabel till att själv tänka, att själv avgöra vad som är rätt och fel är vad som bygger självförtroende.
Där har du ditt öde. Ditt öde är vad du själv vill att det ska vara, ingen annan kan avgöra vem du är för ingen annan är du.
“Why is it that man that men give so poor an account of their day if they have not been slumbering? They are not such poor calculators. If they’re not been overcome with drowsiness they would have performed something. The millions are awake enough for physical labor but only one in a million is awake enough for effective intellectual extortion, only one in a hundred millions to a poetic or divine life. To be awake is to be alive. I have never yet met a man who was quite awake. How could I have looked him in the face?”
Att vara vaken är att vara levande, hur många av oss är vakna? När är vi helt närvarande? Fria från distraktioner?
Vill vi vakna, vill vi leva måste vi hitta våra distraktioner, vi måste lära oss identifiera vad som blockerar våra tankar. Att vara närvarande till 100%, att fokusera hjärnan precis dit du vill, att styra tanken och ta den dit du vill, att hitta direktkommunikationen med hjärnan, att i realtid kunna bedöma informationen du tar in, att direkt kunna separera objektivt och subjektivt tänkande, att direkt se vad som driver dina handlingar och din kommunikation. Att ta kontroll över dina impulser, att motstå frestelser och snabb belöning, för att ta kontroll över ditt liv måste du ta kontroll över hur du tänker på ditt liv. Vad är du driven av? Vad är det som driver dig till att agera på ett visst sätt eller uttrycka dig på ett visst sätt? För att förstå oss själva måste vi titta inåt.
Den franske 1600-tals filosofen Blaise Pascal sade:“All of humanity’s problems stem from man’s inability to sit quietly in a room alone.”
Vi räds existensens tystnad, vi räds vad tystanden kommer berätta för oss, vi fruktar rastlöshet och väljer istället meningslösa, ej tankekrävande distraktioner, vi flyr våra känslor in i en falsk trygghet, in i en alternativ verklighet långt bort från vår egen. Vi är rädda för att öppna ögonen, vi är rädda för att se vad som ligger framför oss. Social media, TV, datorspel, det är en falsk verklighet, en falsk trygghet vi flyr till när vi är oförmögna att konfrontera och leva våra egna liv. Social media är inget annat än en distraktion från våra egna känslor och vårt eget tänkande. På social media överger vi helt makten över oss själva, där lever vi i den fantasivärld vi med hjälp av social medias algoritmer byggt upp åt oss. En värld där allt tycks stämma överens med vad vi själva tycker och tänker, en fantasivärld där våra åsikter inte blir ifrågasatta, där vi inte tvingas tänka igenom det vi ser.
Undviker vi våra rädslor kommer dem styra våra liv. Ayn Rand sade: ”To fear to face an issue is to believe that the worst is true”.
Rörelsen du hör i busken kan antingen vara en myra eller en tiger, för att få reda på det måste du gå fram och kolla. Det vi räds är oss själva, vi vet inte vem vi är och vi är rädda för att ta reda på det. Vi räds livet, vi lever för att inte dö istället för att leva för att leva.
Vi ”sleepwalkar” genom livet, inte fullt vakna, inte fullt sovande. För att vara vakna måste vi vara närvarande. Vi måste se det vi har framför oss. Vi måste hitta stunderna vi är helt medvetna och närvarande, hitta dem stunder där vi är helt uppslukade av nuet, där vi är så fast i våra tankar att tid och rum försvinner. Stunder av fritt tänkande, där kropp och hjärna arbetar som en. Där du kan fokusera all kroppens tillgängliga energi till en medveten handling.
Drömmar är en form av fritt tänkande, tänkande där hjärnan inte är distraherad av ljud, ljus och andra intryck. Ett stadie där hjärnan talar med oss. Det här stadiet går att hitta även i vaket tillstånd, det handlar bara om att överge och offra vad som distraherar oss.
Ta bort social media och din self-awarness och din förmåga att reflektera över dig själv kommer öka. Dem flesta av oss ”sleepwalkar” genom dagarna. Det är inte att göra det bästa av vår stund på jorden, det är inte att leva autentiskt mot dig själv.
Ibland måste vi göra uppoffringar, vi måste offra vad som distraherar oss från att växa. Vi måste dö för att fortsätta leva. Vi måste dö för att leva på nytt.
Vi förstår världen genom mytologi, symboler och berättande, det har lärt oss för att kunna leva, måste vi vara beredda att dö. Vi måste besegra vårt mörker och våra rädslor för att åter kunna födas på nytt, starkare än innan. För att bli starkare måste vi konfrontera det som skrämmer oss, det som skrämmer oss är oss själva. Ljuset vinner alltid i slutändan.
För att konfrontera oss själva måste vi lära oss att sitta stilla för oss själva i 10 minuter.
“Direct your eye inward, and you’ll find a thousand regions in your mind yet undiscovered. Travel them.”
Vi vet inte vad som finns inom oss om vi inte letar. Vi har svaren och lösningarna till våra frågor inom oss själva, det gäller bara att lära oss lyssna till och förstå svaret vi får. Även om det inte är svaret vi vill ha.