Kierkegaard om att vara uttråkad

Jag har tidigare skrivit om lycka och vad filosofer, teologer och vetenskapsmän argumenterat för är det kriterier som behöver vara uppfyllda för att leva ett lyckligt och gott liv. Den danske filosofen Søren Kierkegaard ger oss i ett kort men för mig revolutionerande och nytänkande stycke ett annat sätt att se på det. Lycka som något vi genom livet kan uppnå genom uppfyllandet av vissa kriterier ser han det som något som kan uppnås genom undvikandet. Han ser lycka som avsaknad av. Det är på många sätt ett enklare sätt att se livet. Det är något som vi själva kan kontrollera. Att uppleva det han menar vi behöver undvika är roten till all ondska.

För all del, han hävdar inte att livet är enkelt. Människan föds skrikande och i smärta. Det är så vi kommer till världen. Det finns inget enkelt i att vara människa. Smärta och lidande har inget med lycka att göra. Vi är allt som oftast redo och villiga att för att få vad vi vill ha genomlida mycket smärta och lidande. Det vi inte är villiga genomlida är dock tråkighet. Livet behöver inte vara roligt allt men det vi behöver undvika är att det är tråkigt. Där emellan är det en stor skillnad.

Boredom is a root of all evil. Det är konstigt säger han. Konstigt hur tråkighet, så stilla och statiskt har kapaciteten och styrkan att sätta saker och tankar i rörelse. Det gör oss illamående, det gör oss äcklade. Det gör på många sätt oss omänskliga. Inget kan förgöra livsglädjen, hoppet och framtidsoptimismen så mycket som att vara uttråkad. Existensen känns likgiltig och meningslös. Ett stadie där varje minut känns som en evighet.

Är vi uttråkade fungerar ingenting, vi vill fly, vi vill bort men till vad vet vi inte riktigt heller. Jag vet inte hur jag ska beskriva mina egna upplevelser och erfarenhet av det hela. Det är en känsla av att bli uppäten inifrån. Väggarna känns närmare, hopplösheten nära. Jag påminns om en tavla av Goya, Saturn Devouring His Son. Uttråkade individer är alltid de som ställer till mest problem. Nyckeln för ett samhälle och för familjer är därför att ständigt hålla individer sysselsatta.

Tråkighet och känslan av att vara uttråkad leder till ilska, ofog och rackartyg. Det här hävdar Kierkegaard alla föräldrar är medvetna om. När barn har roligt uppför dem sig och följer regler. Regelöverträdesler är en produkt av att vara uttråkad, inte som senare psykologer skulle hävda auktoritetsförakt och prövandet av gränser. Den viktigaste förmågan en förälder kan besitta är enligt detta sätt att se världen förmågan att underhålla och roa barnen.

Kierkegaard menar att det var anledningen till att Adams trotsade guds regler i lustgården. Han var uttråkad. Byggandet av Babels torn var inte det heller något försök att trotsa gud, det var en produkt av uttråkade människor i grupp. Sysslolösa individer i grupp är aldrig bra. Det krävs lite för att få en uttråkad grupp att reagera. De som är uttråkade skriker efter ändring. De är alltid de utan arbete som skriker mest efter förändring. För att motverka revolutionsanda i samhället krävs de att dessa är sysselsatta och i arbete. Politikernas viktigaste verktyg för att hålla landet i en lugn balans är att få ut individer i arbete och att hålla arbetslösheten låg. De som inte tråkar ut sig själva eller är uttråkade är de som på ett sätt eller annat är upptagna.

Inte för att jag vill göra det här politiskt men de flesta rop efter förändring i västvärlden bedrivs av uttråkade ungdomar utan fast arbete och utan syssla i form av familj och hem.

Ett sätt att undvika att bli uttråkad är begränsa sig själv. Kierkegaard ger oss exemplet med en fånge i isolering. För denne är en spindel på väggen underhållning. Vi blir uttråkade av att se samma saker varje dag. Vi är i behov av förändring och nya intryck för att hålla tråkigheten borta. Det gäller att ständigt hitta nya sätt att se på världen eller glömma bort att man redan sett den en gång tidigare. Det behöver inte alltid vara stora förändringar. Det räcker med att hitta en ny detalj att fokusera på. Att lyssna på vinden, att studera rörelsen i träden eller som ett exempel Kierkegaard ger oss fokusera på föreläsarens överdrivna svettningar när föreläsningen blir tråkig och koncentrationen faller.

Det gäller att ständigt hitta den lilla nya detaljen som gör livet spännande. Att hålla nyfikenheten öppenhet, att bli överraskad i ett stadie av rutin. Livet är betydligt mer detaljerat och komplext än vi någonsin kan ha tid att upptäcka. Hur kan vi då ha tråkigt? Det är en del av att vara människa, alla är tråkiga. Men det är tack vare att vi är tråkiga vi som människor har lyckats skapa allt vi idag har. När vi är uttråkade utforskar vi och skapar eller ägnar oss åt dekadens och underhållning.  

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *